Julbord i Stockholm är vad som lyser upp i höstmörkret för många som bor i kranskommunerna Norrtälje, Värmdö och Sollentuna under månaderna oktober och november. Mörkret sänker sig, det blir kallt och rått. Det är inte så konstigt att våra förfäder trodde att solen skulle försvinna för alltid i december.

Därför var det knappast konstigt att vikingarna höll ett stort midvinterblot i december varje år, när allting tycktes som mest hopplöst. Om det verkligen gick till som på Carl Larssons målning med samma namn är svårt att veta, men med tiden tycks man ha börjat inse att bara man höll det där blotet så skulle det bli vår. Det fanns med andra ord inte så mycket att oroa sig för. Kanske var det då som denna midvinterritual utvecklades till en fest, en fest som satte sig starkare hos folket i Skandinavien än t.o.m. gudarna man dyrkade. Hur ska man annars förklara det faktum att de kristna missionärer som kom till Norden lyckades introducera kristendomen, men blev tvungna att transformera midvinterhögtiden till en fest för att fira Kristi födelse?

Detta firande har alltså hållit i sig in i våra dagar, och blivit en industri på flera sätt. Restauranger tjänar stort på att ha julbord, eftersom vi gärna betalar för att skingra mörkret.